Jen med morfar

Igår var jag tillsammans med min pappa hela dagen,alltid trevligt men igår hann Theodor bli för trött och Jen hade magknip. Så det var ett herrans liv innan vi kom iväg hemåt. David hade fotbollsträning så vi väntade på honom. Min pappa var en mallig morfar igår. Han var den som var först med att få Jen till att skratta högt,guppade han tillräckligt mycket med magen så skrattade hon gott. Det var roligt att höra hur hon skrattade,lät som en liten gumma som skrockade. Gullungen! Theodor blev nöjd när han fick vara ute med morfar och gunga,fast det var kallt och blåsigt ute men han bryr sig inte om sånt.