2010-01-26

Syskonkärlek eller lugnet före stormen?

Theodor vill gärna hålla,krama och pussa på sin bebis hela tiden. Han pratar mjukt med henne och vill att bebisen ska springa med honom och sitta på golvet och leka med honom. Han är bra söt, lilleman. Hoppas bara att han fortsätter att vara lika kärleksfull längre fram...

Idag har vi fått papprerna från skatteverket så vi kan skicka in Jen´s namn. Och så har vi fått hennes personnummer, enkelt nummer kan jag bara säga. Det är jag glad för eftersom jag fortfarande har svårt att komma ihåg Theodors nummer...

Vi har lämnat in bilen idag, för tredje gången nu för att den läcker kylarvätska. De skulle ringa när de hittade felet på bilen,men de har väl inte hittat något fel denna gången heller för här har det inte ringt någon idag... Tur att vi fick låna en hyrbil i alla fall så helt låsta är vi inte. Men imorgon så måste vi få tillbaka bilen för vi har ju ingen barnstol och Theodor ska in och vaccineras imorgon, det är sista gången de vaccinerar i Gnosjö. Hoppas som vanligt på att det inte blir en allt för dyr historia om de hittar felet nu...

I övrigt så går allt bra här hemma med våran nya failjemedlem =) Hon sover ganska så långa stunder mellan måltiderna, 3-4 timmar går det. Hon går att lägga ner i liften också så jag får ganska så mycket tid tillsammans med Theodor, känns skönt så han inte blir försummad på något vis. Han har ju valt bort tupplurerna på dagarna nu så det resulterar i att jag har en gnällig liten kille som slåss,skriker och kastar saker omkring sig. Men det går väl över när han blivit van vid att inte sova på dagen mer. I vilket fall som helst så är det ju skönt att det blir tyst och lugnt här vid åtta-tiden på kvällarna i stället för vid tio, får ju lite mer egentid och dessutom så sover Theodor hela natten igenom utan att vakna en endaste gång.

Nähä, nu vaknade lillsessan och är hungrig, bäst att ge henne det hon vill ha då... =)

2010-01-18

10-01-15

Ja,vad hände då med vändningsförsöket? Vi kom till sjukhuset vid halv 8 jag och David. Jag skrevs in och vid 9 kom läkaren och började undersöka magen. Sen skulle bebisen vändas,och herre gud vad ont det gjorde! Trodde revbenen skulle ryka på ena sidan. Bebisen följde med när de drog i den,men åkte tillbaka när de släppte. För det kom in en till läkare för och hjälpa till. Jag fick en tid för kejsarsnitt den 28 januari. Sen skulle jag ligga kvar i 1 timme för kontroll och uppkopplad till en CTG. Efter en stund kom en barnmorska in och sa att jag måste ligga kvar i ca 2 timmar i stället för jag hade börjat blöda ganska mycket,och börjat få värkar. Vid halv 12 bestämdes det att det kommer bli ett kejsarsnitt en stund senare den dagen.
Åker ner till operation där de sätter en ryggmärgsbedövning och svosch så började de snitta mig. Var en ganska obehaglig känsla när man känner allt de gör men ändå inte. Klockan 12.37 föddes en liten tjej som vägde 2745 g. Svart hår och små tår och fingrar,en perfekt bebis. Hon har vissa likheter med Theodor men hon är mycket mindre än han var och så är hon mörk som sin pappa :)

2010-01-13

Vändningen då...

det blir som sagt vändningsförsök på fredag morgon. Hade ju hoppats slippa,men det ser inte så ut... Klart jag är nervös, för hur det kommer att kännas, hur de gör och framförallt om de ska lyckas. Oddsen för lyckad vändning öär fortfarande bara 50% så vi får se. Med tanke på hur mycket förvärkar och sammandragningar jag har haft under dagen så skulle jag inte bli förvånad om förlossningen drar igång på lördag... Läkaren kände lite och knuffade lite igår på undersökningen, men hon trodde inte att det skulle bli omöjligt att de lyckas vända på fredag för det kändes bra sa hon. Hoppas att hon har rätt bara =)

Har konstaterat idag att min son inte ska sova middag mer på ett tag i alla fall, han ville inte sova för natten innan så det tog sin lilla tid att få honom somna. Får testa ett tag i alla fall. Men jag hade gärna haft kvar de små tupplurerna för min egen skull... =) Ja,ja blir väl att sova en stund då David kommer från jobbet i stället, det går alltid att lösa.

Nähä, nu ska jag hänga den sista tvätten och sen lägga mig för att sova. God natt på er!

2010-01-11

Nytt namn på bloggen snart?

Kanske skulle ha ett nytt namn på bloggen sen när bebis nr 2 flyttar in här hos oss. Nuvarande namnet LillPricken kommer vara kvar men jag menar när jag skrivit som överskrift : Theodors bravader. Jag har ingen som helst fantasi just nu så skicka gärna ett bra förslag! =)

Grattis!


Blev såå glad idag, min allra, allra bästa och äldsta vän har blivit pappa idag. Första barnet, en liten pojke 51 cm lång och vägde 3385 g, en Elton. Så idag vill jag tillägna detta inlägget till min kompis Tomi.

Jag och Tomi har varit vänner sedan vi föddes, min mamma och hans mamma brukade träffas och promenera tillsammans. När det sedan blev dags för hans mamma att sätta in Tomi i barnomsorgen så fick han vara dagbarn hos min mamma eftersom hon jobbade som dagmamma då. Vi har alltså vuxit upp tillsammans och är lika nära varandra som syskon. Jag ser honom som en bror i alla fall. Vi har gått i skolan tillsammans hela tiden i grund -och högstadium. Det var vi två som hittade på allt bus tillsammans på gatan där hemma =)
Vi har väl inte haft någon regelbunden kontakt sista tiden även om vi blivit bättre med detta. Men som vi brukar säga: Vi vet var vi finns och när vi träffas så känns det inte att det gått så lång tid mellan träffarna.
Nu har han då alltså blivit pappa och jag är jätteglad för hans skull, nästan som att jag skulle blivit faster igen =) Jag hoppas att mina barn kommer få en lika bra vän som jag har varit priviligerad att ha.

Grattis igen Tomi och Linda och välkommen Elton till världen!

2010-01-09

Gammal gubbe


Det är David som blir gubbe imorgon ;) Ha,ha han fyller 26 år imorgon så, så mycket gubbe blir han väl inte. Blir inget direkt firande, bara lite fika.

Vi fick en gång en kommentar om att vad ska vi hitta på nu när vi fått barn så här tidigt? Finns ju inget mer att uppnå i livet. Vi blev båda helt chockade, vaddå är livet slut nu? Men herre gud det finns massor kvar! Se barnen växa upp är väl en av de viktigaste punkterna. Jag vill ju plugga så det har jag kvar. Sen är det ju jobba och utvecklas på jobbet. Och när barnen är stora så vill vi ut och resa, bara jag och David. Vi har ju gjort ett val när vi skaffat barn tidigt i våra liv, dels att vi inte skulle bli "gamla" föräldrar för att orka med. Och dels för att vi kände oss mogna för föräldraskapet och det här valet har vi aldrig ångrat. Livet har precis bara börjat ju och jag är glad att jag får dela det här livet med David. För utan varandra vad har vi då för liv? Då kanske livet skulle hamna på paus och man skulle inte hitta tid för de små guldkornen som finns. Hur som helst så bör man leva i nuet och leva för framtiden.

2010-01-07

Vecka 36

Eller rättare sagt jag är i vecka 35+6, jag var på MVC idag därför jag har stenkoll...
Förra gången jag var dit (för 3 veckor sedan) så låg bebisen i säte och var inte fixerad än. Så denna gången skulle vi kolla det igen och vad har hänt? Ingenting! Bebisen ligger fortfarande i säte. Så vad kommer nu att ske då? Det är ju inte så lång tid kvar tills bebisen är beräknad. Först så ska jag till en specialistläkare på bedömning på tisdag eftermiddag. Sen är jag inbokad på ett vändningsförsök den 15 januari på morgonen. Jag ska vara fastande och när jag kommer in ska allt kontrolleras väldigt nogrannt, bebisens läge, moderkakans läge och bebisens hjärtljud. Sen får jag en nål i handen eftersom de kommer att ge mig Bricanyl för att livmodern ska slappna av, sen kommer de att knuffa och greja med bebisen för att se om det går att vända på den, går det inte så blir det ett planerat kejsarsnitt av det hela. Och det ser ju inte jätteljust ut måste jag säga, det är bara 50% av försöken som lyckas och jag frågade hur vanligt det var att man drabbades av att barnet inte har vänt sig så är det bara 3 % som drabbas av en sådan här komplikation. Typiskt mig att tillhöra dem 3 procenten då...
Ja,ja, var man inte nervös innan så... Det är ungefär vid detta laget som jag önskar att jag kunde ha valet och säga att jag inte vill gå igenom allt detta utan vill byta med någon, låt säga med David...
Så nu håller alla tummarna för att vändnigen lyckas på fredagen den 15 januari! Annars blir det kanske inplanerat den 25 januari och då kan jag bara säga: Sorry Göran! Men vad kan jag göra... =)

2010-01-04

Hundens budord

Jag lever i ungefär 15 år.
Varje gång du lämnar mig, betyder sorg för mig.
Ge mig tid att förstå vad du begär av mig.
Gör mig lycklig, du är hela mitt liv.
Var inte arg på mig för länge åt gången och lås inte in mig som straff.
Du har ditt arbete, dina vänner, dina nöjen. Jag har bara dig.
Tala med mig fastän jag inte förstår orden; jag blir glad bara över att höra din röst.
Kom ihåg att jag aldrig kan glömma hur du är mot mig.
Innan du slår mig, kom ihåg att mina tänder kan krossa din hand, men jag använder inte min styrka mot dig.
När du blir irriterad på mig för att du har mycket att göra,så tänk på att jag kanske är sjuk, har ont i magen, är trött eller deppig.
Ta hand om mig när jag blir gammal. Kom ihåg, du blir också gammal.
Var hos mig när jag har det svårt, allt blir lättare bara jag har dig.

Jag älskar dig/ din hund