Jag är lite allergisk mot orden egen tid, om de används på rätt sätt så är det okej. Jag tycker att folk slänger ur sig detta uttryck hela tiden, och visst bör man ha lite egen tid ibland men måste man schemalägga det? Okej att man som par behöver ha lite egen tid ibland för att få hitta på det man tycker är roligt, som jag och David då: Han har sin fotbollsträning (matcherna kommer jag oftast och kollar på) och jag gillar att shoppa och att träna Pricken. På detta viset har vi vår egen tid, men vi vill helst hitta på saker tillsammans. Men att man ska egen tid från sina barn har jag lite svårt att greppa om. Man skaffar ju barn med vetskapen att man alltid kommer att vara mamma och pappa till barnet, oavsett ålder, hur kan man då tycka att man ska ha en dag i veckan utan sitt barn? Hur upplever barnet detta? Jag skulle tro att ett barn skulle känna sig oönskad och som att duger inte jag och varför vill inte mamma eller pappa vara med mig. Som sagt kan jag tycka att man har egen tid tillsammans som par i så fall, för att vårda sin relation men inte egen tid var för sig hela dagar. Då ska man inte heller gnälla över att man har för lite tid att umgås med sitt eller sina barn.
Jag själv kan vara nöjd om jag bara får ta ett bad för mig själv i 30 minuter för att ladda batterierna eller att kanske ta en promenad med hunden, det är vad jag kan sträcka mig till att ha egen tid var för sig. Det är min åsikt i frågan, jag säger inte att jag har rätt bara att det är vad jag tycker.
På fredag ska jag och David ha egen tid tillsammans, eller kvalitetstid, på kvällen för första gången sen Theodor föddes. Vi ska nämligen ha mina föräldrar som barnvakt så att vi kan åka på bio och äta ute. Vi har bestämt oss för att se den nya Mumien-filmen i Växjö och var vi ska äta vet vi inte ännu. Det ska bli jättemysigt att hitta på någonting själva, bara vi två. När vi kommer hem sover förhoppningsvis Theodor så att vi kan fortsätta att mysa hemma sen med chips och godis framför tvn. Ser fram mot fredag med andra ord. Jag känner mig så lyckligt lottad när jag är med David och Theodor, ibland glömmer man bort det och tycker att livet är tråkigt som bara rullar på i samma gamla hjulspår, men jag har det nog bättre än vad många andra har det. Jag älskar David och jag älskar vår son-mer än livet.
Jag själv kan vara nöjd om jag bara får ta ett bad för mig själv i 30 minuter för att ladda batterierna eller att kanske ta en promenad med hunden, det är vad jag kan sträcka mig till att ha egen tid var för sig. Det är min åsikt i frågan, jag säger inte att jag har rätt bara att det är vad jag tycker.
På fredag ska jag och David ha egen tid tillsammans, eller kvalitetstid, på kvällen för första gången sen Theodor föddes. Vi ska nämligen ha mina föräldrar som barnvakt så att vi kan åka på bio och äta ute. Vi har bestämt oss för att se den nya Mumien-filmen i Växjö och var vi ska äta vet vi inte ännu. Det ska bli jättemysigt att hitta på någonting själva, bara vi två. När vi kommer hem sover förhoppningsvis Theodor så att vi kan fortsätta att mysa hemma sen med chips och godis framför tvn. Ser fram mot fredag med andra ord. Jag känner mig så lyckligt lottad när jag är med David och Theodor, ibland glömmer man bort det och tycker att livet är tråkigt som bara rullar på i samma gamla hjulspår, men jag har det nog bättre än vad många andra har det. Jag älskar David och jag älskar vår son-mer än livet.
2 kommentarer:
Det här med egen tid, om man alltid ska umgås med sin respektive och barn och inte ta mer en 30 min. egen tid då måste man jobba på samma arbetsplats samt kunna ta barnet med sig till arbetet. Tänk den dagen eran son får kompisar, ska han också avstå från dem bara för att du vill äga varje sekund av hans tid. Till en viss del förstår jag dig, men varje person behöver va själva en viss tid för att sakna någon. Man saknar aldrig kon förren båset är tomt.
Jag vet inte vem du är men jag håller inte med dig. Mina föräldrar har aldrig tagit "egen tid" från oss så som jag menar. Har man skaffat barn så ska man ta hand om dem 24 timmar om dygnet, alltså man ska vara tillgänglig hela tiden. Och jag säger inte heller att man inte FÅR ta egen tid, jag säger att det är inget som man ska känna att man behöver ha varje vecka. Jag respekterar dem som väljer att ha egen tid men jag förstår inte allas resonemang med att ta egen tid. Klart att Theodor kommer att få vara med sina kompisar sen, säger fortfarande inte att man inte får ha egen tid. Ska vi snacka sakna så vet nog jag och min man bäst vad det innebär, den saknaden som vi varit med om skulle nog inte de flestas förhållanden klara av. Kom igen när du verkligen vet vad det är att sakna någon på riktigt, inte bara en dag eller en helg.
Skicka en kommentar